Efter 3 år hemma med två underbara flickor (en 2009:a och en 10:a) är det dags att börja jobba igen. Imorgon! Känns helt overkligt att det har gått så lång tid och att jag under den har sovit så lite! Idag steg vi upp extra tidigt, 3:10 och jag förstår inte hur det skall fungera att stiga upp mitt i natten och sedan prestera hela dagen för att slutligen behöva (vilja ha) all energi till familjen på kvällen! Jag kommer att vara själv med barnen de flesta kvällarna. Alla andra verkar ju fixa det, många av er som läser är ju i samma situation! Hur gör man? Jag vet att det är lyx att ha ett jobb, en karriär till och med och att inte ens behöva pendla. Men idag finns det bara ett ord som beskriver allt JOBBÅNGEST!!!
Ha en bra dag och ta tillvara på den!
Oh du kommer fixa det galant! Kände precis lika när jag började jobba efter varit hemma med Albin. Det tar några veckor men sen är man inne i det! Vet inte vilka möjligheter du har men jag jobbade 70% första tiden eftersom M var borta förra vintern och det var super att inte jobba heltid. Kan jag välja kommer jag inte gå direkt på heltid nästa gång jag börjar heller, men dit är det ju ganska långt nu ;) ta hand om er o lycka till!!
SvaraRaderaKramar Anna, Nässjö
Tack för att du vill kolla kvitton på dina lampor, men jag har redan beställt dem ;)
SvaraRaderaOj, så tidigt du går upp! Vad jobbar du med, om man får fråga? ;)
Jag har varit ensam i veckorna tidig måndagmorgon-fredagkväll i 5 år. Sista två åren hade barnen hunnit bli 4 stycken ;) Vi bodde då i Dalarna och min man jobbade i både Gävle och Uppsala och veckopendlade. Det kan vara tufft, men det går! Gäller att ha rutiner som fungerar. Men om jag förstod dig rätt, så skulle du inte behöva vara ensam hela veckan? Såklart du fixar det!
Kram!
Och du är VÄLKOMMEN tillbaka till jobbet!! :)
SvaraRaderaDet är ju inte bara du utan även barnen som ska lära sig nya rutiner... Tror att dom anpassar sig fortare än du, hoppas det (och att ni vänjer er vid nya rutiner smidigt allihop!)
KRAM och Välkommen tillbaka! :) /jo
Det KAN ju oxå vara så att de nya rutinerna gör att barnen får för sig att sova längre på morgnarna? Håller tummarna för det! Sen vet jag ju att vi inte har riktigt samma typ av jobb, men saker som jag verkligen uppskattade med att börja jobba igen var att få vara vuxen-Jessica (inte bara mamma hela tiden) att få vara i fred när jag gick på toaletten, och faktiskt kunde låsa om mig... och så att sitta ner EN HEL KVART på fika-rasten och dricka kaffe och prata med vuxna människor... tänk vilken lyx! ;-) Du ser, det gäller att hitta det positiva! Därmed inte sagt att jag inte förstår dig, hade också grym söndagsångest efter mammaledigheten och det dåliga samvetet stack ju oxå upp sitt fula tryne.... Kram på dig, ska tänka på dig imorgon!!!
SvaraRaderaHåller med Jessica, det blir vuxentid och att utföra något för sin egen skull ( ja, och arbetsgivarens). Det kommer gå bra!! Och tjejerna kommer ju inte vara på dagis så mycket så dem behöver du i vart fall inte ha dåligt samvete för. Så blir fredagen och helgen så mycket mera värt också. Ringde dig innan för att ge lite stöd, men får ta det på bloggen istället ;-)
SvaraRaderakram och ta det stilla imorgon på första dagen!!
Syster
Det låter tufft men det löser sig säkert när du väl har kommit igång.
SvaraRaderaHa en fin dag! Kram Therese